Konsulten som hund
January 19, 2011Jag, konsulten, som är van vid att komma och hälsa på i olika verksamheter går alltid omkring och vädrar. – Hur luktar det? Luktar det stress och den där speciellt fräna kroppsdoften? Luktar det surt kaffe? Luktar det rent och friskt? Luktar det ouppklarade konflikter eller luktar det lugnt och avspänt.
– Vad hör man? Ett stilla brus av samtal och kommunikation eller sur tystnad och dåliga relationer.
– Vad ser man? Finns det någon stil, någon slags personlighet? Är det rent och diskat i kafferummet, finns det vattnade levande blommor? Svämmar papperskorgarna över? Är det rentav skitigt (inte så ovanligt)? Stängda dörrar i långa rader? Hur ser skyltarna ut? Hur är människor klädda? Hälsar människor på besökaren eller vänder de bort blicken? Får man rentav ett leende?
De verksamheter som man vet fungerar som bra arbetsenheter ger nästan alltid en bra känsla när man kommer in i dem. Jag skulle ta mig fasen kunna göra ett hundtest och med ganska bra träffsäkerhet lukta, se och lyssna mig fram till vilka som är bra och mindre bra bara genom att gå runt i dem, inte prata, inte intervjua, bara lukta, se och lyssna.
En arbetsplats visar lika mycket som ett hem om hur de människor har det som lever och arbetar där.
Omtanke om varandra och om den miljö man har gemensamt är mycket tydliga signaler som är värda att ta på allvar.
Harald Berg
. Psykopratern →
