<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Consider Consultants</title>
	<atom:link href="http://consider.se/?feed=rss2" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://consider.se</link>
	<description>Consider Consultants</description>
	<lastBuildDate>Tue, 19 Apr 2011 10:41:26 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0.4</generator>
		<item>
		<title>Vad är tillämpad socialpsykologi?</title>
		<link>http://consider.se/?p=224</link>
		<comments>http://consider.se/?p=224#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 19 Apr 2011 07:19:29 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Consider</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://consider.se/?p=224</guid>
		<description><![CDATA[Socialpsykologi är den gren av psykologin som behandlar hur människor fungerar och beter sig i sociala sammanhang som i grupper och organisationer. Människan är en social varelse och sociala relationer kan vara oerhört belönande, konstruktiva och utvecklande. Men de kan &#8230; <a href="http://consider.se/?p=224">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Socialpsykologi är den gren av psykologin som behandlar hur människor fungerar och beter sig i sociala sammanhang som i grupper och organisationer. Människan är en social varelse och sociala relationer kan vara oerhört belönande, konstruktiva och utvecklande. Men de kan ju också vara destruktiva, hämmande och plågsamma.<br />
Makt – rädsla – konflikter – kärlek – vrede &#8211; det gemensamma arbetets lycka eller besvikelser – förtryck – gemenskap – avund – känslan av att vara över, under eller vid sidan i stället för att vara med! Allt sådant hänger ihop, bildar mönster och gestalter i en grupp eller en organisation och styr vår kommunikation och vårt handlande.  En maktkamp kan förlama en organisation. Rädsla  leder till destruktiva beteenden.  Gemensamt lärande är av oskattbart värde och bidrar till kreativitet och harmoni. Grupper eller avdelningar kan vända sig inåt och resa murar utåt som förstör de processer som behövs för att organisationen ska fungera. Gemensamma mål , framgång och positiv feed-back kan lyfta en organisation långt mer än man trodde vara möjligt. Tider av harmoni och gemenskap kan skapa band  mellan människor, som håller länge. Svagt eller obefintligt ledarskap  kan få en grupp eller en organisation att skena mot undergången.<br />
En organisation har, liksom en människa,  en bank av minnen och erfarenheter. Minnet  av gamla strider, oförrätter, orättvisor, framgångar , hårt arbete i gemenskap, jobbiga förändringar, lyckosamma genombrott och besvikelser lagras i minnesbanken. De manifesterar sig i uppförandekoder, i  reg ler och normer, i relationer mellan olika enheter, i  förväntningar och i kommunikationsmönster. ”Allt sitter i väggarna”. Det som sitter i väggarna styr mer än många chefer mäktar med. Den som inte kan läsa vad som sitter i väggarna är chanslös. Den som kan läsa det men inte tolka det och förstå det har små möjligheter att leda eller delta i en utveckling och förändring.<br />
En socialpsykolog känner dessa mekanismer  utifrån sina kunskaper och  kan genom sina erfarenheter känna igen dem, leva sig in i dem och känna dem inpå bara skinnet. Hans uppgift är att vara en utanförstående som håller upp en spegel. Men det ska vara en särskild slags spegel som inte bara reflekterar en bild utan som också kan tolka, kommunicera och förklara bilden och ge ledningen stöd och verktyg när det gäller att leda och utveckla verksamhet och människor. För de här mekanismerna har oerhörd betydelse för verksamhetens förmåga att fungera och utvecklas.</p>
<p>Harald Berg</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://consider.se/?feed=rss2&#038;p=224</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Psykopratern</title>
		<link>http://consider.se/?p=210</link>
		<comments>http://consider.se/?p=210#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 01 Feb 2011 09:53:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Consider</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://consider.se/?p=210</guid>
		<description><![CDATA[När jag gjorde min psykologpraktik på en ungdomsvårdsskola i mitten av 1960-talet fick jag av en ung notorisk och originell biltjuv epitetet ”psykopratern”.  Jag uppfattar det som en genial mix av orden psykolog, psykiater, psykopat och prat.  En ungdomsvårdsskola var &#8230; <a href="http://consider.se/?p=210">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>När jag gjorde min psykologpraktik på en ungdomsvårdsskola i mitten av 1960-talet fick jag av en ung notorisk och originell biltjuv epitetet ”psykopratern”.  Jag uppfattar det som en genial mix av orden psykolog, psykiater, psykopat och prat.  En ungdomsvårdsskola var absolut ingen verbal miljö, åtminstone inte före det år då knarket tog över då allt på skolan förändrades inom loppet av ett halvår.  Som psykolog mötte man hela tiden en betydande motvilja mot att prata om annat än bilar och med bilar förknippade ämnen.  Psykologprat väckte ytterlig motvilja, jag överfölls och var nära att bli ihjälslagen av gruppen när jag skulle försöka mig på att driva ”gruppsamtal” på en sluten avdelning. Gruppen tyckte inte att gruppsamtal om dem själva var relevant. Det tyckte nog inte jag heller just då. Jag kunde ingenting.</p>
<p>Det här är ju snart femtio år sedan. Men ordet ”psykopratern” har alltid varit med mig sedan den gången.  Det ligger hela tiden och skaver i mig. Jag skrattar åt det men det påminner mig hela tiden om något som verkar viktigt. Den gängliga grabben som hittade på det träffade djupt.</p>
<p>Psykologiska analyser och utredningar får inte bli bludder. Men nog finns det en risk och en svårartad tendens till att psykologibluddret brer ut sig nuförtiden. Psykoprat och ytliga analyser är vardagsvara. Allt kan pratas sönder.  Psykologi är intressant och viktigt men ytskummare blockerar tillträdet till det djup där människor blir berörda av äkta kommunikation.</p>
<p>När jag är skärpt, fokuserad och tydlig i mitt arbete är jag psykolog. Då kommunicerar jag. Då är jag professionell. Då vet jag hela tiden vad jag gör.</p>
<p>Men om jag är oskärpt, ofokuserad och otydlig är jag psykoprater. Då pratar jag. Trevligt och avspänt kanske. Men inte professionellt.  Det är lätt att bli sådan. Varning för psykopratern.</p>
<p> Harald Berg</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://consider.se/?feed=rss2&#038;p=210</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Konsulten som hund</title>
		<link>http://consider.se/?p=1</link>
		<comments>http://consider.se/?p=1#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 19 Jan 2011 11:55:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Consider</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://consider.se/?p=1</guid>
		<description><![CDATA[Jag, konsulten, som är van vid att komma och hälsa på i olika verksamheter går alltid omkring och vädrar. – Hur luktar det? Luktar det stress och den där speciellt fräna kroppsdoften? Luktar det surt kaffe? Luktar det rent och &#8230; <a href="http://consider.se/?p=1">Continue reading <span class="meta-nav">&#8594;</span></a>]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Jag, konsulten, som är van vid att komma och hälsa på i olika verksamheter går alltid omkring och vädrar. – <em>Hur luktar det? </em>Luktar det stress och den där speciellt fräna kroppsdoften? Luktar det surt kaffe? Luktar det rent och friskt? Luktar det ouppklarade konflikter eller luktar det lugnt och avspänt.</p>
<p>– Vad hör man? Ett stilla brus av samtal och kommunikation eller sur tystnad och dåliga relationer.</p>
<p><em> </em><em>– Vad ser man? </em>Finns det någon stil, någon slags personlighet? Är det rent och diskat i kafferummet, finns det vattnade levande blommor? Svämmar papperskorgarna över? Är det rentav skitigt (inte så ovanligt)? Stängda dörrar i långa rader? Hur ser skyltarna ut? Hur är människor klädda? Hälsar människor på besökaren eller vänder de bort blicken? Får man rentav ett leende?</p>
<p>De verksamheter som man vet fungerar som bra arbetsenheter ger nästan alltid en bra känsla när man kommer in i dem. Jag skulle ta mig fasen kunna göra ett hundtest och med ganska bra träffsäkerhet lukta, se och lyssna mig fram till vilka som är bra och mindre bra bara genom att gå runt i dem, inte prata, inte intervjua, bara lukta, se och lyssna.</p>
<p>En arbetsplats visar <em>lika mycket som ett hem </em>om hur de människor har det som lever och arbetar där.</p>
<p>Omtanke om varandra och om den miljö man har gemensamt är mycket tydliga signaler som är värda att ta på allvar.</p>
<p>Harald Berg</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://consider.se/?feed=rss2&#038;p=1</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
